← Till besöksguiden
Historia

Sju sekler på Ekolsunds slott

Ekolsund är en av de platser där Sveriges historia inte bara kan läsas i årtal och ägarlängder, utan i landskapet självt: i slottets läge, i alléerna, i vattnet, i parken och i de träd som planterats för framtiden.

1307 till i dag

En levande slottsmiljö

Under mer än sju sekler har Ekolsund formats av kungar, adelsfamiljer, trädgårdsidéer, vattenkonster, jordbruk, industri, växtsamlingar och människor som velat föra platsen vidare.

Här möter medeltidens gods Vasatidens kungliga närvaro, Totts barocka parkvision, Fredrik I:s och Gustav III:s kungliga 1700-tal, Setons 1800-tal, Kempes trädintresse och dagens arbete med att vårda slott, park, vatten och arboretum.

Ekolsund är därför inte bara ett minne av det som varit. Det är en levande slottsmiljö där varje tid har lagt till sitt lager – och där historien fortfarande fortsätter.

Välj epok
1307
Medeltid Vasa
Kunglig närvaro Sofia Vasa
Person & arv Tott
Vatten & park Fredrik I
Växter & hovliv Gustav III
Kronprinsens Ekolsund Seton
1800-tal Kempe
Träd & arboretum I dag
Levande slott
Kort översikt

Ekolsund på några minuter

1307 Ekolsund nämns i skrift och hör till Mälarlandskapets äldre gods.
1500-tal Vasatiden för Ekolsund in i den kungliga historien.
1600-tal Familjen Tott förknippas med park, vatten och barockens stora linjer.
1700-tal Fredrik I och Gustav III gör Ekolsund till en kunglig miljö.
1800-tal Seton sätter sin prägel på slott, gods och landskap.
1900-tal Kempe utvecklar park, skog, trädintresse och arboretum.
2001–idag Familjen Ohlin/Lidbaum för platsen vidare som levande slottsmiljö.
1307

Medeltiden – platsen vid Mälaren

Ekolsunds historia börjar långt före dagens slott. Läget vid Mälaren, marken, vattnet och vägarna gjorde platsen betydelsefull redan under medeltiden.

Här fanns förutsättningarna för makt, försörjning och rörelse genom landskapet. Redan från början handlade Ekolsund inte bara om byggnader, utan om hur platsen kunde användas.

Läs mer på historiksidan →
1500-tal

Vasa – kunglig närvaro och nyttans landskap

Under Vasatiden förs Ekolsund in i Sveriges kungliga historia. Slott, kvarnar, jord, vatten och landskapets resurser hörde samman i tidens sätt att styra, försörja och förvalta.

Ekolsund var inte bara en bostad eller en punkt i en ägarlängd. Det var en plats där kunglig närvaro, praktisk nytta och landskapets möjligheter möttes.

Läs mer om Vasatiden →
Sofia Vasa

Sofia Vasa – person, arv och närvaro

Sofia Vasa hör till de gestalter som ger Ekolsund en stark personlig förankring i Vasatidens historia. Genom henne blir platsen mer än en kunglig egendom – den blir en del av berättelsen om familj, arv, makt och liv i den svenska historien.

Att låta Sofia Vasa vara en väg in i Ekolsunds äldre historia passar platsen väl: hon står nära slottets kungliga skikt, men också nära den mänskliga berättelsen bakom årtal och ägarlängder.

Läs mer om Ekolsunds äldre historia →
1600-tal

Tott – vatten, park och barockens stora linjer

Under 1600-talet får Ekolsund en av sina mest avgörande prägelperioder. Med familjen Tott växer tanken fram om en storslagen park där vatten, siktlinjer och rörelse genom landskapet hör samman.

Dammar, kanaler och vattenidéer var inte bara utsmyckning. De var uttryck för sin tids avancerade trädgårdskonst – ett sätt att förena natur, teknik och makt i ett landskap som fortfarande kan anas i Ekolsunds vattenpark.

Läs mer om Tott och vattenparken →
1700-tal

Fredrik I – hovliv, jakt och nya växter

Under 1700-talet får Ekolsund åter en stark kunglig roll. Fredrik I förknippas tydligt med platsen, där hovliv, jakt, park och landskap hörde samman.

Det är också en tid då nyfikenheten på växter, odling och naturens ordning växer. I Ekolsunds berättelse finns kopplingar till den linneanska världen och Pehr Kalm, Linnés lärjunge, vilket ger platsen en särskild roll i historien om växter, resor och kunskap.

Läs mer om 1700-talets Ekolsund →
Gustav III

Gustav III – kronprinsens Ekolsund

Ekolsund förknippas också med Gustav III:s tid som kronprins. Här finns berättelsen om ett ungt kungligt liv, om smak, bildning, miljö och de ideal som senare skulle prägla en hel epok i svensk historia.

Franska förebilder, vatten inne, komfort och ett mer raffinerat sätt att leva hör till tidens moderna slottsideal. På Ekolsund blir dessa idéer en del av platsens långa utveckling.

Läs mer om Gustav III →
1800-tal

Seton – 1800-talets gods och förändring

Under 1800-talet förändras Ekolsund igen. Seton hör till de namn som markerar en ny fas i slottets liv, där byggnader, landskap, jordbruk och drift får andra uttryck än under den kungliga tiden.

Det är en epok där gods och landskap påverkas av nya ekonomiska och praktiska villkor. Ekolsund fortsätter att vara en plats där samtiden lämnar spår, utan att den äldre historien försvinner.

Läs mer om Setons Ekolsund →
1900-tal

Kempe – träd, skog och arboretum

Med Carl Kempe får Ekolsund en ny modernitet. Skog, industri, trädintresse och långsiktigt byggande hör samman med en tid då kunskap, kontakter och resurser kunde sätta tydliga spår i landskapet.

Arboretumet och parkens växtsamlingar visar hur 1900-talets internationella blick och praktiska kunnande kunde omvandlas till levande landskap. Träden på Ekolsund är inte bara planteringar – de är en framtidsidé.

Läs mer om Kempe och arboretum →
2001–idag

Ekolsund i dag – en levande slottsmiljö

I dag förs Ekolsund vidare av familjen Ohlin/Lidbaum. Sedan Raija Ohlin tog över platsen 2001 har arbetet handlat om att väcka slott, park, vattenmiljöer och arboretum till liv – samtidigt som platsen används för café, visningar, bröllop, konferenser och publika initiativ.

Parken sköts, dammarna vårdas, arboretumet utvecklas och slottet används. Modern teknik finns i bakgrunden – i belysning, värme, vatten, parkskötsel och besöksinformation – men målet är detsamma som förr: att platsen ska leva.

Ekolsund är inte fruset i en enda epok. Det är ett slott där sju sekler fortfarande möts.

Tillbaka till besöksguiden →