Park och trädgård

under 400 år

Labyrinten från ovan
Lilliandammen och dess självtrycksfontän
Fem trädgårdar

Parkanläggningen

Ekolsunds slottspark står som ett stolt vittnesmål om Sveriges rika trädgårdshistoria, framträdande inte bara för sin ålder utan även för sin exceptionella bevarandegrad från stormaktstiden. Dess distinkta struktur och design, djupt rotad i den franska trädgårdstraditionen, har inte enbart varit en skönhet att beskåda utan också en betydande inspirationskälla för efterföljande trädgårdsprojekt, inklusive det magnifika Drottningholms slottspark.

Denna historiska skatt omfattar inte mindre än 400 år av trädgårdskonst, och varje del av parken berättar en egen historia, samtidigt som den är en del av ett större sammanhang. I Ekolsunds slottspark kan besökaren uppleva fem olika historiska trädgårdar.

Denna mångfacetterade samling av trädgårdar och parker på Ekolsund speglar inte bara förändringar i trädgårdsdesign och estetik genom århundradena utan även Sveriges position i ett större europeiskt och globalt sammanhang. Ekolsunds slottspark är inte bara ett arv från det förflutna; den är en levande och andande plats som fortsätter att inspirera och förtjusa besökare med sin skönhet och historia.

Jakt på Ekolsund 1400-talet
Gammal inventering
Medeltiden

Vasas trädgårdar

Ekolunds omnämns för sin bördiga jord och gamla Ekolsund trädgård låg på dagens Svannäs. Kung Gustav Vasa har här på Ekolsunds ägor både djurgård och olika typer av kvarnar, vatten-, vind- och ox-kvarnar. Trädgårdarna hade en nyttoinrikting och producerade mat som skeppades till Stockholm med båt.

1638 till 1682 års trädgård

Totts trädgårdar

Den 5 juni 1630 blev Ekolsund, då känt som Ekholmsund, centrum för en av de mest ambitiösa trädgårdsprojekten i Sveriges historia. Gustav II Adolf gav detta majestätiska landskap, med dess ladugårdar och bördiga marker, som evärdeligt frälse till Åke Tott, en man vars visioner skulle forma Ekolsund för generationer framöver. Denna gåva inkluderade inte bara den gamla Gustav Vasa-bebyggelsen utan också skattefriheten som gav Åke Tott de resurser han behövde för att realisera sina drömmar.

Med en passion för det extraordinära och en kärlek till trädgårdskonsten, anlitade Tott franska experter för att skapa en anläggning som kunde mäta sig med de mest imponerande i Europa. Exotiska träd som hollandslindar, valnötsträd, kvitten och spanska äpplen importerades för att berika den svenska floran, en tidig manifestation av globaliseringens möjligheter inom botaniken.

År 1666 framställdes nya ritningar för Ekolsund av Nicodemus Tessin d.ä., baserade på den över 50 år gamla planen av Simon de la Vallée. Dessa planer och de fortsatta bidragen från Joan de la Vallée, Simons son, banade väg för en trädgård som inte bara var arkitektoniskt avancerad utan även estetiskt banbrytande. Med parterrer, kaskader, vattenkonster och dubbelalléer, omslutna av häckar, satte Tott en ny standard för svensk trädgårdskonst.

Trots att Magnus Gabriel de la Gardie ägde Ekolsund under en kort period, 1652-54, och bidrog med ytterligare planer för parkens utformning, är det svårt att spåra vilka av hans idéer som förverkligades. Men det var under Totts ägarskap som trädgården nådde sin fulla prakt, med Daniel Valdon, en av de Gardies mest framstående trädgårdsmästare, som en central figur i dess utveckling.

Reduktionskommissionens dokumentation och inventering ger oss en glimt av trädgårdens storhet: en plan om 1020 alnar i längd och 623 alnar i bredd, fylld med alléer, vattenkonster och en vegetation som krävt ofattbara summor att realisera. Med en investering på över 200 000 daler silvermynt – en förmögenhet jämfört med tidens pris 25 daler för en vältränad häst  – vittnar Totts trädgård på Ekolsund om en era av oöverträffad prakt och ambition.

Tottska tiden på Ekolsund är en berättelse om drömmar som blev verklighet, om innovationer som formade landskapet och om en passion för trädgårdskonst som lämnat ett outplånligt avtryck på svensk kulturhistoria. Det var en tid då Ekolsund inte bara var en plats för skönhet och njutning utan också ett centrum för den tidens mest framåtblickande tänkande inom landskapsarkitektur och botanik.

Gustav III förslag till Ekolsunds park och djurgård
1682 till 1785

Kungliga tidens trädgårdar

Fredrik I kom att vistas mycket på Ekolsund som nu efter reduktionen fått sitt nuvarande namn Ekolsund. Dessförinnan råder lite förvirring med namnen Ekholmsund och Härvesta.

Fredrik I gav Carl von Linne’s lärljunge Pehr Kalm tillgång till Ekolsunds slott för att år 1751 driva upp sina plantor och frön som insamlats under sin resa till Nordamerika. Resultatet av detta är okänt förutom att huvudsyftet att odla mullbär för inhemsk sidentillverkning misslyckades.

Gustav III vistades mycket på Ekolsund under sin kronprinstid samt även under de första åren som kung. Här förflöt hans ungdoms lyckligaste tid, där han i lugn och ro fick ägna sig åt sina favoritsysselsättningar och försköna sitt högt skattade Ekolsund. Planerna omfattade nya generalplaner, import av svanar till dammarna och delar av den engelska parkstilen införlivades i trädgården. Trädgården nyttjades frekvent som salonger, både för festmåltider och som racerbana för häst och vagn. De då över hundra år gamla kaskaderna öster om slottet ersattes av de idag synliga aparellerna, vars inspiration hämtades från Marienlyst slott i Danmark.  

1785 till 1917

Setons trädgårdar

Efter Gustav III:s tid kom slottet och den enorma egendomen 1785 i den skotska bankirsläkten Setons ägo. De lät bevisligen plantera en hel del silver- och nordmannsgranar, vilka ännu lever och lade då grunden för dagens arboretum.

Den omgivande Haha-muren tillkom troligtvis under denna ägarfamilj även om dess historia är okänd.

Då Seton gifter sig med en skånsk fru kommer planteringen 1880 av bok vara ett naturligt inslag då en morgongåva inte kan vara mer självklar till den skånska frun.

Namnet Spanska Himlen kommer att ges till platsen nordväst om slottet och sägs nyttjas som en trädgårdsoas under Setontiden.

Trädgårdsmuren som skapar ett skydd från norr och ett varmt söderläge kom troligtvis att uppföras under denna tidsepok.

Arboretet 1931 herrar beskådar en korkgran
Tulpanträd
1917 till 1999

Kempes trädgård

Carl Kempe, med en bakgrund präglad av makt, framgång och en oöverträffad passion för att samla, vände sitt intresse mot Ekolsunds trädgårdar och parker i ett försök att skapa ett levande samlaralbum av träd från hela världen. Kempe, redan känd för sin imponerande samling av frimärken, ädelstenar och porslin, fann en ny passion i att samla trädarter, drivet av en djup fascination för botanik och ett outtröttligt samlarbegär.

Med tillgång till resurser och internationella kontakter som få kunde drömma om, initierade Kempe en omfattande inköpsverksamhet av plantor från alla kontinenter. Varje ny art som introducerades på Ekolsund var en del av Kempes strävan att inte bara utvidga sin personliga samling utan även att utforska möjligheterna för Sveriges skogsnäring. Detta samlarintresse tjänade som ett svepskäl för provodlingar på Modo:s marker, ett företag där Kempe spelade en avgörande roll. Även om dessa odlingar officiellt motiverades av företagets behov, var de i praktiken även en scen för att imponera på virkesleverantörer och köpare av pappersprodukter, vilket speglar den stora förändringen inom skogsbruket under hans era.

Kempes trädgårdar på Ekolsund tjänade inte bara som ett experimentellt laboratorium för botaniska studier utan också som produktiva handelsträdgårdar. Odlingen av grönsaker och frukt blev en viktig del av trädgårdens dagliga verksamhet, om än ibland utan större historisk hänsyn. Trots detta var det de imponerande alléerna och de noggrant skötta strukturerna som stal showen, vittnande om Kempes engagemang för estetik och tradition.

Med en personalstyrka på 14 man i parken och en privat sfär skyddad av höga staket och taggtråd, var Kempes Ekolsund en plats där passionen för samlarobjekt mötte en praktisk verklighet. Denna unika kombination av privat nöje och produktivt syfte gjorde Kempes tid på Ekolsund till en epok där gränserna för trädgårdskonsten ständigt testades och utvidgades.

Genom Carl Kempes visionära ledarskap och samlarintresse blev Ekolsunds trädgårdar och parker en källa till innovation och skönhet. Hans arbete lämnade ett bestående avtryck på svensk trädgårdshistoria och på hur vi ser på sambandet mellan natur, nytta och passion.

2000 till nutid

Raijanska trädgårdarna

Ekolsunds slottspark och arboretum står idag som kronjuveler i det svenska kulturarvet, en levande hyllning till århundraden av trädgårdskonst och naturvård. Under de senaste åren har parken genomgått en omfattande restaurering där dammar, fontäner och vattenkonster åter fått stråla i sin forna prakt, tack vare ett engagerat arbete som kombinerar historisk känslighet med modern teknik. Djurgården har återuppstått, och gräsytor omfamnas av robotklippare från Husqvarna, vilket visar på en harmoni mellan tradition och framtid.

Samarbeten blomstrar, där utbyts växter och kunskap samt stärker Ekolsunds position som en ledande aktör som arboretum och trädgårdsskötsel. Nyplanteringar berikar det redan mångsidiga landskapet, med allt från ståtliga silvergranar till exotiska tulpanträd, vilket bidrar till en ständigt växande diversitet.

Arboretet är inte bara en botanisk skattkammare utan också en plats för lärande och upplevelse, där besökare kan vandra bland träd från världens alla hörn. Labyrinten, ett nytillskott, erbjuder både unga och gamla en spännande utmaning och en unik möjlighet att upptäcka glädjen i att utforska.

Genom att välkomna besökare med en frivillig entréavgift, bjuder Ekolsunds slottspark in till ett samspel där varje bidrag hjälper till att bevara och utveckla denna magnifika plats för framtida generationer. Med stolthet och ett osvikligt engagemang för skönhet och hållbarhet, står Ekolsunds slottspark idag som ett lysande exempel på hur passion och omsorg kan föra historien in i framtiden.

Bevarande av historiska trädgårdar

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.

Lärande och levande

Ekolsunds arboretum skall vara en levande anläggning, vilket innebär att träd huggs för att ge plats åt nyplanteringar – en långsiktig, fortlöpande föryngring. Arboretet är planterat till stor del ganska planlöst utan tanke på släktskap eller geografisk tillhörighet bland arterna, ävenså har dokumentationen tidigare åsidosatts. Ett övergripande mål är nu därför att införa växtgeografiskt tematiserade planteringar. Numera återfinner man t.ex. nordamerikanska trädarter samlade i ett område och detta arbete fortskrider med att anlägga en europeisk och en östasiatisk avdelning. I samma anda har rena bestånd skapats av bok, douglas och kustgran. Vidare sker kontinuerligt plantuppdrivning från självsådd, kruksådd, plantknyckning och byten. Inventering och dokumentering görs numera fortlöpande.