Naverlönn

Acer campestre

Naverlönnen är Europas minsta inhemska lönnart och en diskret men särpräglad medlem av lönnsläktet. I Sverige är den vårt mest sällsynta vildväxande lönnträd och förekommer naturligt endast på en lokal i södra Skåne. I övriga Europa är den betydligt vanligare och växer främst på kalkrika och torra marker. Trots sin sällsynthet i naturen är den ett uppskattat park- och alléträd och förekommer i många svenska parker.

Kännetecken

Naverlönnen blir vanligen ett mindre träd eller en stor buske med tät, rundad krona. Bladen är små, femflikiga och rundare än hos skogslönnen. Kvistar och blad utsöndrar ofta mjölksaft när de bryts. Höstfärgen går i klargult till varmt gulbrunt och de vingade frukterna sitter nästan horisontellt ut från varandra.

Biologi

Arten är ljuskrävande och trivs bäst på varma, väldränerade och kalkrika jordar. Den tål både torka, beskärning och ett utsatt stadsklimat bättre än många andra lönnar. Blommorna är rika på nektar och besöks flitigt av bin och andra pollinerande insekter.

Utbredning

Naverlönnen har sin naturliga utbredning från England genom stora delar av Europa till Mindre Asien. I Sverige är den som vild art ytterst sällsynt men odlas allmänt i parker och trädgårdar, där den också ofta självsår sig.

Människan och arten

Det hårda och täta virket har använts till svarvade föremål, redskap och mindre snickeriarbeten, även om arten sällan når dimensioner som gör den skogligt betydelsefull. Den täta kronan och den goda tåligheten mot beskärning har gjort naverlönnen uppskattad i häckar, parker och historiska trädgårdar.

På Ekolsund

Naverlönnen visar att även de mindre trädarterna har en självklar plats i ett arboretum. Den täta kronan, de fint flikiga bladen och den varma höstfärgen gör den till ett uppskattat prydnadsträd, samtidigt som den berättar om Europas kalkrika lövskogar.

Vår

De gulgröna blommorna slår ut samtidigt som de små bladen vecklar ut sig.

Sommar

Kronan blir tät och mörkt grön. De karakteristiska lönnäsorna utvecklas under sommaren.

Höst

Bladen skiftar i klargula till gyllenbruna nyanser innan de faller.

Vinter

Den täta förgreningen och de korkiga kvistarna ger trädet ett fint vinterutseende även utan blad.