Sydbok
Nothofagus antarctica
Sydboken hör till ett helt sydhemisfäriskt släkte som på många sätt motsvarar våra nordliga bokar. Släktet omfattar ett fyrtiotal arter som växer i södra Sydamerika, Nya Zeeland och Tasmanien – rester av den gamla sydkontinentens skogar. Fossila fynd från Antarktis visar att sydbokarna en gång hade en betydligt större utbredning än idag. Sydboken är den härdigaste av alla arter i släktet och den enda som med viss framgång kan odlas i södra och mellersta Sverige.
Kännetecken
Sydboken är ett mindre till medelstort träd med oregelbunden krona och små, friskt gröna blad med vågig eller svagt tandad kant. Barken är slät och grå med karakteristiskt breda, tvärgående ljusa porer som gör stammen lätt att känna igen även vintertid.
Biologi
Arten växer naturligt i de välvattnade tempererade regnskogarna i södra Chile och Argentina, ofta i bergstrakter med hög nederbörd. Till skillnad från de flesta andra sydbokar är Nothofagus antarctica lövfällande. Den är också den mest köldtåliga arten i släktet och har därför blivit den vanligaste sydboken i europeiska arboreta.
Utbredning
Sydboken förekommer naturligt från södra Chile och Patagonien till Eldslandet. I Sverige kan den odlas i gynnsamma lägen upp till Mälardalen, där enstaka äldre exemplar finns i parker och arboreta.
Människan och arten
Virket liknar bokens med jämn struktur och svagt synliga märgstrålar. I Sydamerika används det lokalt till sågade trävaror, möbler och ved, men den största betydelsen ligger i de unika skogar som arten bygger upp tillsammans med andra sydbokar – några av södra halvklotets mest särpräglade skogsekosystem.
På Ekolsund
Sydboken representerar ett helt annat växtgeografiskt arv än de nordliga bokarna. Trädet ger en glimt av de märkliga regnskogar som täcker delar av Patagonien och Nya Zeeland och visar hur nära besläktade träd kan utvecklas på var sin sida om jordklotet.
Vår
De små bladen vecklar ut sig sent och ger kronan en frisk ljusgrön färg.
Sommar
Det täta bladverket ger trädet ett mjukt och nästan buskliknande uttryck.
Höst
Bladen övergår i klargula till orange toner innan de faller.
Vinter
Den släta barken med sina tvärgående ljusa porer och den finförgrenade kronan gör arten lätt att känna igen även utan blad.