Rödek

Quercus rubra

Rödeken är den vanligaste nordamerikanska ekarten och hör till de mest betydelsefulla lövträden i östra Nordamerika. Den växer från de sydligare delarna av Kanada ned genom USA och är en av de mest skuggtåliga ekarna. Jämfört med vår inhemska ek växer den snabbare, har slätare bark och ställer förhållandevis små krav på marken, vilket gjort att den länge varit uppskattad både som parkträd och i skogsbruk.

Kännetecken

Rödeken utvecklar en bred och välformad krona. Bladen har spetsiga flikar, till skillnad från de rundade flikarna hos våra inhemska ekar, och får en intensivt röd till djupt vinröd höstfärg. Barken är länge slät och grå innan den med åldern blir grundare fårad än hos skogseken.

Biologi

Arten ingår naturligt i de nordamerikanska blandskogarna, ofta tillsammans med bland annat weymouthtall. Den är ovanligt skuggtålig för att vara en ek och föryngrar sig väl under ett glesare krontak. Ollonen mognar under två växtsäsonger, vilket är typiskt för de amerikanska rödekarna.

Utbredning

Rödeken förekommer naturligt i östra Nordamerika. I Sverige planterades den flitigt under 1940-talets intresse för exotiska trädslag och finns fortfarande kvar i många parker och mindre skogsbestånd, ända upp mot den biologiska norrlandsgränsen.

Människan och arten

Den raka stammen, den goda grenrensningen och den snabba tillväxten gjorde att rödeken under en period ansågs lovande för svenskt skogsbruk. Intresset minskade dock när det visade sig att virket inte riktigt når upp till kvaliteten hos vår vanliga ek och att unga plantor betas hårt av rådjur. Som parkträd har den däremot behållit sin popularitet tack vare den kraftiga höstfärgen och sitt vackra växtsätt.

På Ekolsund

Rödeken visar den nordamerikanska ekskogens karaktär och ger en tydlig kontrast mot våra inhemska ekar. Under hösten hör den till parkens mest färgstarka träd när kronan övergår i lysande röda och djupt vinröda nyanser.

Vår

De spetsflikiga bladen vecklar ut sig tillsammans med de oansenliga blommorna.

Sommar

Den breda kronan ger djup skugga och de gröna ollonen utvecklas successivt.

Höst

Bladen övergår till lysande röda, scharlakansröda och vinröda toner – en av artens främsta kvaliteter.

Vinter

Den raka stammen, den relativt släta barken och de spetsiga knopparna gör rödeken lätt att känna igen även utan blad.