Arboretum

Ekolsunds arboretum, beläget runt slottet med samma namn, ligger i Enköpings kommun nära Mälaren. Med arboretum förstås ett område med en samling av olika vedväxter, främst träd som odlas för vetenskapliga syften, rekreation eller andra ändamål. Det är en av största anläggningarna av sitt slag i Sverige och bland privata anläggningar den största i Sverige. Ekolsund var fordom ett kungligt slott, Gustav III:s favoritresidens. Då var det en av landets största egendomar med en praktfull s.k. barockpark, se bilden nedan ur Dahlbergs praktverk från slutet av 1600-talet.

Erik Dahlberghs praktverk över stormaktstidens Sverige på 1600-talet
Erik Dahlberghs praktverk över stormaktstidens Sverige på 1600-talet

Intill parken fanns redan då ett tidstypiskt ganska tätt barrskogsområde som för tanken till att dagens barrträdsdominerade arboretum har en förlaga långt tillbaks i tiden, kan månne arboretet vara över fyrahundra år? Efter Gustav III:s tid kom slottet och den enorma egendomen 1785 i den skotska bankirsläkten Setons ägo. De lät bevisligen plantera en hel del silver- och nordmannsgranar, vilka ännu lever och lade då grunden för dagens arboretum.

1917 inköptes Ekolsund, då nedstyckat till ca 1 000 hektar, av Carl G. Kempe och under hans tid hade Ekolsunds arboretum en storhetstid med intensiv skötsel. Plantor inköptes i stora mängder, tanken var bl.a. att undersöka lämpligheten av olika trädslag i svenskt skogsbruk. Många arter visade en mycket god tillväxt vilket är förväntat med tanke på det synnerligen gynnsamma läget vid Mälarens strand. Den intensiva skötseln blev man, här liksom på många andra liknande ställen, efterhand helt enkelt tvungen att inskränka 1967 då Ekolsund övertogs av Kempes döttrar. Dock skedde en del nyplanteringar och skötseln bestod av återkommande röjningar. Under 1980- och 1990- talen utnyttjades arboretet för utbildning av jägmästare under ledning av Börje Drakenberg och fortfarande utnyttjas det för samma ändamål för studenter från Sveriges Lantbruksuniversitet.

2002 köptes Ekolsund av Raija Ohlin och går nu mot en ny framtid som en levande anläggning. I denna utgör arboretet en viktig och unik inramning. Skötseln handhas löpande av Nils Lidbaum samt Börje Drakenberg. Vid större åtgärder har Stora Enso välvilligt ställt upp.

Stora delar av Ekolsunds arboretum, ca 16 hektar, består idag av ganska tät blandskog med främst silvergran uppblandad med kustgran, nordmannsgran, jättethuja, serbgran, gran, turkgran, douglas, tall, makedonisk tall, rödek och ek. Dessa anlades som just blandskogar och nyttjas nu som en, låt vara ganska udda, produktionsskog. Närmare slottet finns öppnare delar med solitärträd och buskar på ca 6 ha. Alléer, gräsytor, viltåkrar m.m. omfattar ca 16 ha. Till detta kommer den s.k. Engelska parken, längst i nordost, ca 5 ha med enbart inhemska lövträd, främst lind.

Arboretet har från åren 2004-05 genomgått en genomgripande gallring och framförallt röjning och uppstädning genom tillmötesgående samarbete med Stora Enso, Enköpings kommun och Skogsstyrelsen. 2006 gjordes en större ek-avverkning för att få in ljus i anläggningen så att den kan föryngras. 2008 skapades en större yta för en blivande skog av kustgran.

Canalens fontän Canalens fontän och lönnar, i bakgrunden Kustgranar på över 40 meter, samt andra ädelgranar på ca 30 meter.

Bland trädsläktena märks ädelgranarna främst med omkring 20 arter. Även släktena gran, tall, thuja, hemlock, lönn, ek, björk, prunus, poppel, rönn, oxel och vide representeras med ca 8 arter vardera. Till dessa sällar sig mer unika träd som ginkgo, tulpanträd, kryptomeria, katsura, kinesisk sekvoia, robinia, äkta kastanj, korkträd, valnöt, vingnöt, humlebok och jättelika, äkta Ornäsbjörkar. I busksortimentet kan nämnas try, magnolia, syren, klockbuske, benved, berberis, buskrosling, deutzia, olvon, hassel, korneller och hagtorn.

Ekolsunds arboretum skall vara en levande anläggning, vilket innebär att träd huggs för att ge plats åt nyplanteringar – en långsiktig, fortlöpande föryngring. Arboretet är planterat till stor del ganska planlöst utan tanke på släktskap eller geografisk tillhörighet bland arterna, ävenså har dokumentationen tidigare åsidosatts. Ett övergripande mål är nu därför att införa växtgeografiskt tematiserade planteringar. Numera återfinner man t.ex. nordamerikanska trädarter samlade i ett område och detta arbete fortskrider med att anlägga en europeisk och en östasiatisk avdelning. I samma anda har rena bestånd skapats av bok, douglas och kustgran. Vidare sker kontinuerligt plantuppdrivning från självsådd, kruksådd, plantknyckning och byten. Inventering och dokumentering görs numera fortlöpande.

Kartan är baserad på Nitzelius inventering och karta från 1961-62 men den har uppdaterats. De ca 180 olika trädarterna, utöver dessa tillkommer ett stort antal buskarter samt kultivarer, som finns i arboretet är svåra att redovisas på en karta. Därför visas istället punkter som ger en god fingervisning om var de mer intressanta delarna ligger.

Skyltningen byggs ut och ofta används de gamla dekorativa porslinsskyltarna där alltid rätt släkte anges och oftast även rätt art. Dessa kompletteras med nya aluminiumskyltar, som fästs med träspikar. 2008 kom ett samarbete med Uppsala Botaniska trädgård igång, vilket innebär ömsesidig glädje och nytta.Sammarbete sker även med Bergianska trädgården och Peter Korns Trädgård.

Allt avverkat virke används; en hel del som insektsmiljö. Lärk har använts till anläggningens broar. Barrvirket går huvudsakligen till industrin – allt från plywood till bastupanel. Ek och ask skickas iväg och blir till parkett. De resterande udda träslagen sågar vi själva och de blir bl.a. till broar, bänkar, fågelholkar, hantverk, jakttorn, dammluckor m.m.

Huvudallén i höstdimma Huvudallén i höstdimma

Alléer utgör en viktig del av Ekolsunds slottsområde och i dagsläget finns 13 alléer med ca 1400 alléträd. Förutom deras stora kulturhistoriska värden har de också stora biologiska värden. Många träd bär en rik samling av mossor och lavar, många träd är ihåliga och härbä del ganska planlöst utan tanke på släktskap eller geografisk tillhörighet bland arterna, ävenså har dokumentationen tidigare åsidosatts. Ett övergripande mål är nu därför att införa växtgeografiskt tematiserade planteringar. Numera återfinner man t.ex. nordamerikanska trädarter samlade i ett område och detta arbete fortskrider med att anlägga en europeisk och en östasiatisk avdelning. I samma anda har rena bestånd skapats av bok, douglas och kustgran. Vidare sker kontinuerligt plantuppdrivning från självsådd, kruksådd, plantknyckning och byten. Inventering och dokumentering görs numera fortlöpande.

Kartan är baserad på Nitzelius inventering och karta från 1961-62 men den har uppdaterats. De ca 180 olika trädarterna, utöver dessa tillkommer ett stort antal buskarter samt kultivarer, som finns i arboretet är svåra att redovisas på en karta. Därför visas istället punkter som ger en god fingervisning om var de mer intressanta delarna ligger.

Skyltningen byggs ut och ofta används de gamla dekorativa porslinsskyltarna där alltid rätt släkte anges och oftast även rätt art. Dessa kompletteras med nya aluminiumskyltar, som fästs med träspikar. 2008 kom ett samarbete med Uppsala Botaniska trädgård igång, vilket innebär ömsesidig glädje och nytta.Sammarbete sker även med Bergianska trädgården och Peter Korns Trädgård.

Allt avverkat virke används; en hel del som insektsmiljö. Lärk har använts till anläggningens broar. Barrvirket går huvudsakligen till industrin – allt från plywood till bastupanel. Ek och ask skickas iväg och blir till parkett. De resterande udda träslagen sågar vi själva och de blir bl.a. till broar, bänkar, fågelholkar, hantverk, jakttorn, dammluckor m.m.

Under Kempe-epoken planterades mängder med markväxter in, många har nu försvunnit men fortfarande finner vi småområden med mycket exklusiva arter t.ex. svavelsippa, safsa, smörboll, kungsängslilja, trilliumlilja, ramslök, skunkkalla, blomvass och den allstädes förekommande lundsmörblomman. Ett vikigt mål är att attrahera olika grupper av besökare från allmänt parkintresserade till dendrologer, skolor, skogsstuderande och friluftsfolk. Ett övergripande mål med Ekolsunds slott är hälsa och parken och arboretet används som en del i friskvården. Sammantaget är det viktigt att öka intresset för träd, skog och skogsbruk bland allmänheten och stimulera till uteliv.

Postbackens påskliljor Postbackens påskliljor bland bokar och ekar.

På Ekolsunds marker finns också många yppiga och artrika ädellövskogar. Engelska parken ligger direkt öster om slottet. Det är en exceptionellt viktig miljö för lindanknutna arter och förvaltas i samråd med Upplandsstiftelsen. Norr om gamla riksvägen ligger Djurgården som förvaltas i samråd med Länsstyrelsen i Uppsala län i riktning mot öppen, betad ädellövskog. Den är också intimt förknippad med andra ädellövskogar runt fågelskådningsområdet Hjälstaviken och här är de årliga besöksiffrorna stora.