Historik

Ekolsund har sen lång tid tillbaka varit en åtråvärd plats både för jakten, fisket samt den bördiga marken men inte minst för den utmärkta platsen för krögeri och tullkista. Första gången platsen nämns i skrift är år 1307, namngivet Ekoole sund, då ett par brev den 16 april undertecknade där av hertigarna Erik och Valdemar.

Den förste till namnet kände ägaren var riddaren Magnus Knutsson, besläktad med folkungarna genom sin härstamning från Knut jarl. I samband med arvsskiftet efter honom 1373 tillföll Ekholmsund och alla hans andra gods hans dotter Catharina, gift med Finved Finvedsson. Genom deras dotter Margaretas giftemål med riddaren och stamfadern Jöns Bengtsson Oxenstierna d.ä. kom egendomen i ätten Oxenstiernas ägo. Deras son Bengt Jönsson Oxenstierna kommer därefter att vara ägare under 1400-talets första del.

Genom byten och köp kom det 1542 i Gustav Vasas ägo. Ekolsund beboddes ofta av Vasafamiljens medlemmar och utvecklades med väder- häst och vattenkvarnar. Hushållningen och självförsörjning genomfördes på Ekholmsund.

Gustav Vasas kungsgård och byggdes upp till en mönstergård där man födde upp boskap, bland annat oxar som skulle var ett föredöme för bönderna i trakten. ”Oxarna var billigare och bättre än onyttiga bramhästar”. Skriftliga belägg finns att det redan under 1500-talet fanns en stor djurbesättning på kungsgården och att man utnyttjade lågmarkerna tillhörande kungsgården vid södra delen av Hjälstaviken för ängs- och slåtterbruk vilket kom att göras fram till en bit in på 1900-talet.

Det var bostad för Gustav Vasas dotter, Sofia Vasa mellan 1568 och 1611. I den på 1600-talet uppförda södra slottsbyggnaden var förr en sal namngiven efter henne, Sofiasalen.

Fågelsalen

Slottsvisning

Boka visning av södra slottets vackra salonger och lyssna till Ekolsunds 700-åriga historia på ett underhållande sätt.

Läs mer om Slottsvisning

Gustav II Adolf ….

Den 5 juni 1630 gav Gustav II Adolf Ekholmsund, med tillhörande ladugårdar Segersta, Ella och Härvesta, evärdeligt frälse, ägande med evig skattefrihet, till sin frände Åke Tott. Åke hade stora planer och anlitade franska expertis för att kunna förverkliga hans storslagna drömmar för anläggningen. Därtill importerades allehanda träd, Hollandslindar, valnöttsträd, kvitten, spanska äpplen med flera.
Mer om traditionen att importera och plantera träd finns att läsa under Arboretum.

Canalen

Parkvisning

Boka visning av Ekolsunds unika park med 400-åriga anor, storslaget och kostnaden för anläggandet uppgick till tre gånger mer än byggnaderna!

Mer om Parkvisning och Parkhistoria

Den 14 augusti 1630 föds Clas Tott, son till Åke Tott och Sigrid Bielke. Clas kom att bli ägare av Ekolsund mellan åren 1640 till 1652 samt 1654 till 1670. Clas är den som genomför mycket av de arbetena som hans far initierat, kostnaderna är enorma men därtill växer en fantastisk anläggning fram – aldrig tidigare skådad i Sverige.

Åren 1652-54 var Magnus Gabriel de la Gardie ägare till Ekolsund då utgifterna för anläggningen var så stora att Clas Tott pantsatte godset och inte kunde fullfölja betalningarna.

Clas Tott blir 43 år gammal och år 1674 kommer hans morbror, presidenten Sten Bielke, att bli ägare till Ekolsund. Detta under åren fram till år 1683 då reduktionen gör Ekolsund till Kungliga Majestät och kronans gods.

Gustav III

Gustav III

Det var Gustav III:s favoritslott där han vistades under 46 år.

Arkitekter var den tidens stora: Simon de la Vallée, Nicodemus Tessin den äldre, Carl Hårleman, Carl Fredrik Adelcrantz och Jean Eric Rehn.

Byggherrar har varit fältmarskalk Åke Tott, Clas Tott och arvprins Fredrik (sedermera kung Fredrik I), gift med Ulrika Eleonora.

Ägarlängden

  • Gustav Vasa 1542 – 1560,
  • Johan III 1560,
  • Johan III syster Sofia, hertiginna av Sachsen – Lauenburg, 1560 – 1611, 
  • Hertig Johan av Östergötland, Johan III:s yngste son, gift med sin kusin Maria Elisabet, Gustaf II Adolfs syster, 1611 – 1618,
  • Gustav II Adolf 1619 – 1630,
  • Fältmarskalken och riksrådet Åke Tott, dotterson till Erik XIV och Karin Mänsdotter, 1630-1640
  • Åke Totts son, fältmarskalken och riksrådet, Clas Tott 1640 – 1652
  • Rikskanslern Magnus Gabriel de la Gardie 1652 – 1654
  • Förenämnda Clas Tott 1654 – 1674
  • Clas Totts morbror, presidenten Sten Bielke, 1674 – 1683
  • Kungl. Maj:t och kronan 1683 – 1716
  • hertig Fredrik av Hessen, sedermera konung Fredrik I, 1716 – 1743
  • Riksgrevinnan von Hessenstein (Hedvig Taube} 1743 – 1744
  • Hennes son greve Fredrik Wilhelm von Hessenstein 1744 – -1747
  • Kronprinsen, sedermera konungen Gustav III 1747 – 1785
  • Medlemmar av familjen Seton 1785(86) – 1911
  • Hovjägmästaren Sigfrid Rålamb m.fl. 1911 – 1917
  • Direktören, doktor Carl Kempe 1917 – 1967
  • Carl Kempes döttrar Veronica och Diana Kempe 1967 – 2000
  • Direktör Raija Ohlin 2000 –

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *