Parken

Ekolsunds parkanläggning är det tidigaste exemplet på en alltigenom franskinspirerad anläggning i Sverige. Den hör därtill till de bäst bevarade från Sveriges stormaktstid. Dess struktur kom att tjäna som inspirationskälla bland annat vid anläggandet av Drottningsholms slottspark.

Ekolsunds slottspark är unik i sitt slag och omfattar 400 års trädgårdshistoria.

Den 5 juni 1630 gav Gustav II Adolf Ekholmsund, med tillhörande ladugårdar Segersta, Ella och Härvesta, evärdeligt frälse, ägande med evig skattefrihet, till sin frände Åke Tott. Kungsgården Ekholmsund som då utgjordes av den gamla Gustav Vasa bebyggelsen i sundet mellan Ekolsundsviken och Hjälstaviken. Åke hade stora planer och anlitade franska expertis för att kunna förverkliga hans storslagna drömmar. Likaså importerades allehanda träd, hollandslindar, valnötter, kvitten och spanska äpplen.

Kvarnen på Storholmen/ Svannäs stod antagligen på samma plats som det gamla försvunna kungshuset vid Ekholmsund, och teckningen av Michael Gustaf Anckarsvärd ger en bra orientering i de båda gårdarnas läge i förhållande till varandra.

Här föddes den 14 augusti 1630 hans son Claes Tott som kom att bli ägare mellan åren 1640 till 1652 samt 1654 till 1670.

År 1666 tas en ny ritning fram av Nicodemus Tessin d.ä. men strukturen kan ses i den då redan över 50 år gamla planen av Simon de la Valles. Även Simon de la Valles son Joan de la Valle ligger bakom en del skisser och generalplaner över trädgården på Ekolsund. Det som skapas under Tottska tiden var lika imponerande som de franska samtida anläggningarna, därtill lika påkostade arrangemang med parterrer, kaskader, vattenkonster och häckförstärkta dubbelalléer.

Åren 1652-54 var Magnus Gabriel de la Gardie ägare till Ekolsund och även han har skapat en hel del material om utformningen av parken. Vad som kom att genomföra under hans ägande är dock svårt att spåra.

1657 hette trädgårdsmästaren Daniel Valdon känd som en av Magnus Gabriel de la Gardie mest utmärkta jardinierer.

Reduktionen drabbar Claes Totts morbror, Sten Bielke, som kommer att ta över Ekolsund efter Claes död år 1670.

Dahlbergs Suecia Antiqua, som gärna framhåller även tänkta projekt, sades redan då ej göra full rättvisa åt trädgårdsanläggningarna vid Ekolsund. Reduktionskommissionens affärsmässiga inventarium ger nästan bättre bild: “Den stora plan som är 1020 alnar lång och 623 alnar bred uthi hvilken äro 6 stora Alléer med alle vattenkonster såväl åtskilliga stora och små språng, som Cascaderna considerade med planeringen och de därpå stående lindar och häckar, den en otrolig summa penningar kostat, som en del uti Inventario är att se för 15000 Daler.”

Det var oerhörda summor som herrarna Tott lade ned på Ekolsund; enligt räkenskaperna över 200 000 daler silvermynt.

Jämförelsevis kostade en inriden och duktig häst 25 riksdaler.

Fredrik I kom att vistas mycket på Ekolsund som nu efter reduktionen fått sitt nuvarande namn Ekolsund. Dessförinnan råder lite förvirring med Ekholmsund och Härvesta.

Gustav III vistades mycket på Ekolsund under sin kronprinstid samt även under de första
åren som kung. Här förflöt hans ungdoms lyckligaste tid, där han i lugn och ro fick ägna sig åt sina favoritsysselsättningar och försköna sitt högt skattade Ekolsund.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *