Husqvarna Ceora
Nu när våren gör sitt intåg och de första orangefärgade knopparna spricker ut, kan vi på Ekolsund inte hjälpa att känna att något stort är på gång. Vi välkomnar en riktig gigant i trädgården, Ceora! Iår kommer vi att få ordet matta att känns fel, vi ska skapa något mycket större, en levande berättelse där […]
Sydbok – Nothofagus antarctica
Sydboken från S Chile är den enda representanten från S Amerika på Ekolsund. Sydbokar finns också på Nya Zeeland och Tasmanien, de är nära släkt med vanlig bok men bladen är mycket mindre och en del arter är vintergröna.
Serbgran – Picea omorika
Serbgranen är naturligt inskränkt till en liten areal i Serbien men är vida spridd i arboreta och parker. Barren är platta med vita undersidor och är säreget smalkronig, träden kan kännas igen på långt håll. Härdig i nästan hela Sverige.
Stockholmsplatan – Platanus x acerifolia ’Stockholm’
Karakteristiskt är främst den säregna flagbarken där stora plattor ramlar av och blottar mer eller mindre ljusa partier så att stammen ser ut att vara camouflagemöstrad. Bladen är mycket lönnlika men frukterna är kulformiga hängen på långa skaft. Detta träd är en ymp från ett tidigare träd på Ulla Winbladh i Stockholm.
Duglas – Pseudotsuga menziesii
Trädvärldens höjdrekord innehas troligtvis av trädet Douglas. Kubikinnehållet per stam är naturligtvis avsevärt men inte i klass med mammutträdet eller kauriträdet. Höjder på runt 125 meter och åldrar på 1375 år har uppmätts! Mycket rötbeständig och kådfri ved.
Kaukasisk vingnöt – Pterocarya fraxinifolia
Vuxna träd blir mycket särpräglade på grund av den vida kronan, de stora bladen och framför allt de mycket iögonenfallande honhängena. Dessa med de många små nötterna omgivna av en grön, rund vinge. Ekolsunds största träd producerade år 2012 för första gången dessa hängen/nötter.
Rödek – Quercus rubra
Rödeken, från Ö. Nordamerika har vassflikiga blad och slät bark. Den finns i en mängd svårutredda och närstående arter. Rödeken växer ofta snabbare är vanlig ek varför den tidigare skogsodlades i S. Sverige. Virket visade sig dock inte vara lika rötfast som vanlig ek men duger till möbler.
Robinia – Robinia pseudoacacia
Denna nordamerikanska art infördes tidigt till Europa då virket är utomordentligt rötfast, bättre än ek. Det är ett standardvirke till stolpar, bl a i vingårdar. Som den ärtväxt den är blommar den med ljusgula ärtblommor och har typiskt parbladiga blad samt grov skorpbark och vassa taggar. Ofta odlad i S. Sverige
Solfjäderstall – Sciadopitys verticillata
Den japanska solfjäderstallen är, trots namnet, inte släkt med tallen. Den är tvärtom en av de ytterst få växter som är ensam art inom sin familj. Det som ser ut som barr är egentligen plattade skottdelar i kransar. Mycket skuggtålig och skuggivande, victorianska damer kunde därför undgå solbränna i dess skugga.
Vitoxel – Sorbus aria
Vitoxeln har hela blad som undertill är vitulliga, den finns i många, oklart skilda varianter; vitoxlar. Det finns inom släktet Sorbus en mängd former mellan vitoxel och rönn, som kan ses som ytterligheterna inom släktet. Uppsala Botaniska trädgård har annars en rik samling av dessa för den specialintresserade.